Kreatin är ett ämne som kroppen redan känner väl till. Det bildas naturligt i levern, njurarna och bukspottkörteln utifrån tre aminosyror – arginin, glycin och metionin – och lagras sedan till största delen i skelettmuskulaturen. Där spelar det en central roll i kroppens energisystem.
Kreatinets roll i muskelcellerna
Muskler använder ATP (adenosintrifosfat) som sitt främsta bränsle vid kraftansträngning. Problemet är att kroppens ATP-lager tar slut på några sekunder vid intensivt arbete. Kreatin hjälper till att snabbt återbilda ATP, vilket gör att musklerna kan fortsätta arbeta vid upprepade, korta och kraftfulla rörelser.
Varför just monohydrat?
Kreatin finns i flera kemiska former, men kreatin monohydrat är den variant som studerats mest och som har starkast vetenskapligt stöd för både effekt och säkerhet. Andra former marknadsförs ibland som "mer lättupptagliga", men det saknas idag tillräckligt vetenskapligt underlag för att visa att de skulle vara bättre än monohydrat.
Vad säger EU:s livsmedelsmyndighet?
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har granskat forskningen kring kreatin och godkänt ett specifikt hälsopåstående: ett dagligt intag av minst 3 gram kreatin bidrar till ökad fysisk prestationsförmåga vid upprepad, kortvarig och högintensiv ansträngning. Det är alltså inte kreatinets enda undersökta egenskap, men det är den effekt som idag har starkast och mest enhetligt vetenskapligt stöd.
Finns kreatin i maten vi äter?
Ja, framför allt i rött kött och fisk, men i relativt små mängder jämfört med de doser som studerats vetenskapligt. Ett tillskott är därför ett praktiskt sätt att nå upp till de nivåer som forskningen undersökt, utan att behöva äta orimligt stora mängder kött eller fisk varje dag.
Innehållet ovan är allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Har du en njur- eller leverdiagnos, eller står på mediciner, rekommenderar vi att du pratar med din läkare innan du börjar med kosttillskott.